Någon kommer att komma

REGISSÖRENS TANKAR

Fosse. Någon kommer att komma – på Teater Giljotin

För många år sen fick jag ett manus i handen, och efter ha läst tre sidor drabbades jag så totalt av texten att jag tänkte; det spelar ingen roll hur pjäsen slutar – det här är genialt och vi måste sätta upp den. Det visade sig att manuset hade valsat runt på alla stora institutioner och alla hade tackat nej. Skulle vi våga, satsa på denna okända norska dramatiker, som tydligen själv tyckte illa om teater?

Ibland möter man en kvalitet som inte är så lätt att definiera – särskilt när den är så ovanligt fåordig, och med väldigt många inskrivna scenanvisningar som; lång paus, kort paus. En text med få ord men starka laddningar. En författare vars dramatik på ytan synes mest innehålla tystnad. Eller kanske snarare kan beskrivas som ett landskap med små öar av ord – däremellan hav. Ett okänt landskap. Ett pärlband av ögonblick som tycktes kopplade till något som inte gick att formulera. Hade han skrivit in tiden? – Eller det tidlösa? 

Fosse säger själv att det viktigaste inte går att beskriva…. ”Så tystnaden är kanske det bästa man kan omge det man djupast vet med. Kanske är det också tyst i sig själv, som det icke sagda i det sagda"... "När teater är riktigt bra, och då menar jag inte i timtal, jag menar de lysande förtätade ögonblick när någonting på ett oförklarligt sätt koncentreras till en intensiv känsla som samtidigt är fylld av en insikt som man förstår med hela sitt väsen, men som man ändå inte kan ge uttryck för, det vill säga när teatern är som allra bäst brukar man för att skildra just dessa ögonblick, säga att en ängel går genom scenen. … ängeln dyker plötsligt upp med sin osynliga närvaro, går lika osynligt som hastigt genom både texten och skådespelarnas scener och försvinner osynligt bort. Allt är över på ett ögonblick. En osynlig närvaro tittade in. Och försvann. Och satte ändå sitt avtryck i dem som fick uppleva det som så nyss oförklarligt hände.” (Citat ur ”När en ängel går genom scenen” Jon Fosse Essäer.) 

Peter Brook säger i sin bok There are no secrets, att det viktigaste med den heliga teatern är ”att inse att det finns en osynlig värld som behöver göras synlig”, något som förutsätter ”att det finns något annat, under, runtomkring och över (…) som har extremt mäktiga energikällor i sig” och han fortsätter: "I dessa lite utforskade energifält finns impulser som leder oss mot kvalitet"..."Alla mänskliga impulser som leder mot det vi på ett oprecist och klumpigt vis kallar för kvalitet, kommer från en källa av en sorts natur som vi fullständigt förbiser, men som vi ändå helt och fullt kan känna igen när den visar sig, antingen i oss själva eller i en annan person.” (Citat ur "There are no secrets" Peter Brook.)

”I det osynliga finns alltså det man kan kalla för kvalitet, som är det som all sann konst försöker bli en del av, och som det kan bli en del av om den blir konst. Och när det gäller teater, sker det där och då, mitt framför ögonen på oss, med oss själva som deltagare. (Fosse, Essäer)

Mycket i våra liv är osynligt, det går inte och ta på – som till exempel kärleken. Då tänker jag inte på den kärleken som präglas av åtrå, ägande, och som kräver särskilda objekt för att beröra oss - utan på den som kan finnas i det stilla mötet med främlingen, naturen, och livet självt. En kvalitet som uppenbarar sig bortom jaget. Den är jag nyfiken på. Vad är det för outforskade energifält Peter Brook skriver om? Vi går dit nu, vårt arbete har börjat. Vi hänger av oss våra egon, vår duktighet och med ett nyfiket lyssnande inträder vi i Fosses ord och tystnad.

Teatern Giljotins första möte med Jon Fosses dramatik var Barnet- 1997 som sen följdes av Natten sjunger sina sånger -98 och Mor och Barn -99 samt Vinter 2004. Många år har gått sedan dess, men gåtan med Fosses dramatik har fortsatt locka – vad finns i hans inskrivna tystnad? Många böcker har skrivits och seminarium har hållits för att förstå och förklara Fosses mystik och hans enorma framgång runt om i världen. Vad gör denne norrman så fascinerande att han översatts till över 40 språk och att hans pjäser satts upp över 1000 gånger världen över?

Den 20 november har vi premiär på Någon kommer att komma. 

Varmt Välkommen!